Livsmedelsverket har för andra gången kartlagt matsvinnet från luncherna i kommunala förskolor, grund- och gymnasieskolor och seniorboenden. Fler kommuner än tidigare mäter fler delar av matsvinnet – både svinnet som uppstår i köket, i serveringen och från tallriken, skriver Livsmedelsverket. Just skolorna är det område där kommunerna arbetar mest aktivt med matsvinnet. Även om matsvinnet är lägre per matgäst i skolan jämfört med i förskolan och äldreomsorgen, slängs var sjätte lunchportion, uppskattningsvis 11 000 ton mat varje år.
– Det är självklart viktigt att alla gör allt som går för att undvika matsvinn för klimatet och miljön, men i offentliga måltider är det viktigt av en annan orsak. Här borde maten som slängs istället ha ätits upp och gjort nytta, även om det förstås förekommer att det lagas för mycket mat ibland, säger Karin Fritz, projektledare och matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.

Fokus för kommunernas åtgärder mot matsvinn behöver skifta, anser Livsmedelsverket. Det handlar om att skapa möjligheter för att maten faktiskt äts upp, till exempel genom ökad trivsel kring måltiden, att jobba med schemaläggningen och tillräcklig vuxennärvaro i matsalen.
– Vi kan inte fortsätta lägga så mycket ansvar på eleverna. Måltidspersonalen ansvarar för sin del, men det behövs också lugn och ro i matsalen och tillräckligt med tid för att hinna äta. Den delen är det rektor som har makt över, och därmed makt över matsvinnet, betonar Karin Fritz.

Matsvinn  från offentliga måltider handlar alltså sällan om att det lagas för mycket mat, utan om att för lite mat hamnar i magen. Kartläggningen visar dock att det är få kommuner som följer upp detta.
– Det räcker inte att sätta mål för matsvinnet. Kommunpolitiker och ansvariga chefer behöver också sätta mål för konsumtionen och ställa krav på uppföljning. Ansvaret för att nå målet behöver vara gemensamt för måltidsverksamhet och kärnverksamhet, för att lyckas krävs alltså samarbete, säger Karin Fritz.