Nyheter / “400 000 riskerar undernäring”

“400 000 riskerar undernäring”

Undernäring kostar samhället mer än fetma, skriver representanter för pensionärsförbunden SPF och Swespen samt KD i en debattartikel i Dagens Samhälle. En ny rapport som har kartlagt omfattningen av problemet visar att uppskattningsvis 400 000 svenskar, huvudsakligen äldre, befinner sig i riskzonen. Nu behövs en nationell kraftsamling, menar de tre skribenterna.

Eva Eriksson, förbundsordförande SPF Seniorerna, Gudrun Brunegård, oppositionsråd för Kristdemokraterna i landstinget i Kalmar län och Elisabeth Rothenberg, ordförande för Swespen och biträdande professor vid Högskolan i Kristianstad, hänvisar till en ny rapport som visar att cirka 400 000 svenskar riskerar undernäring. Den samlade kostnaden för undernäring inom vård och omsorg beräknas i runda tal vara dubbelt så stor som kostnaden för övervikt och fetma. Trots detta, menar artikelförfattarna, är undernäring ett problem som får “skrämmande lite uppmärksamhet”, och de samlade insatser som trots allt görs, leder sällan till önskat resultat. “[Undernäring] ses ofta som en naturlig följd av sjukdom och åldrade och därmed som något som inte kan påverkas. Men undernäring är ett symtom som går att behandla, ofta framgångsrikt, om rätt resurser sätts in i tid.”

Att bara servera godare mat räcker inte för att komma åt problemet, hävdar de tre skribenterna. I stället måste maten kompletteras med andra insatser, där vården och omsorgen har ett tydligt ansvar att förebygga och behandla undernäringen. Detta har Socialstyrelsen visserligen redan föreskrivit, men enligt artikelförfattarna har föreskriften inte gett någon effekt.

Ett annat faktum som kritiseras är att det mellan 2016 och 2017 i genomsnitt gjordes cirka 100 000 riskbedömningar per år i landets kommuner. I stället, menar skribenterna, borde det ha gjorts 354 000 riskbedömningar, och de åtgärder som satts in har sällan fått ett önskat resultat – endast var femte person inom äldreomsorgen som riskerar undernäring har i själva verket fått rätt behandling.  “Nu är det dags för vården och omsorgen att ta undernäring på allvar. Vi har inte råd att fortsätta att negligera undernäring”, avslutar debattörerna och föreslår följande åtgärder:

  • Det behöver ställas kvalitetskrav avseende nutritionsomhändertagande i avtal med vård- och omsorgsutförare.
  • Det måste skapas fler dietisttjänster i kommuner och landsting som ingår i en sammanhållen vårdkedja.
  • Det krävs ökad grund- och fortsättningsutbildning inom nutrition för alla yrkesgrupper inom vård och omsorg.
  • Det måste ges mer utrymme för personalen att vara ett stöd vid måltiden.
  • Det behöver utvecklas förbättrade systemstöd och införas nationella kvalitetsmål för nutrition.
  • Det måste även genomföras en nationell uppföljning av Socialstyrelsens föreskrifter.