Nyheter / “En stor måltid bättre än många små, för äldre”

“En stor måltid bättre än många små, för äldre”

På senare tid har det blivit allt vanligare att hävda att äldre behöver många små mellanmål snarare än tre större huvudmål, för att motverka undernäring. Men nu kommer en doktorsavhandling från Örebro Universitet som visar raka motsatsen – nämligen att en stor måltid är bättre för näringsintaget än många mellanmål. I studien finns heller inga belägg för att en lång nattfasta skulle påverka hur mycket de äldre får i sig under dygnet.
– En god trerättersmåltid kan betyda mycket, säger forskaren Stina Engelheart.
Under senare år har betydelsen av många mellanmål för äldre betonats. I Livsmedelsverkets riktlinjer för goda måltider inom äldreomsorgen står exempelvis att måltiderna ska vara “många, små energi- och proteintäta och spridda över dygnet.” Inom äldreomsorgen kan till exempel frukost, lunch och middag kompletteras med så många som fem mellanmål per dag. Orsaken är att man vill få de som har svag aptit att få i sig tillräckligt mycket energi och näring.
Nu visar den nya doktorsavhandlingen Nutritional status in a functional perspective: A study in a cohort of older people in home health care  att många mellanmål inte har samma effekt för näringsintaget som om man äter en större lunch eller middag.
– Det verkar mer gynnsamt att äta ett rejält mål mat, säger Stina Engelheart, nybliven doktor i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.
I studien har 69 personer över 65 år följts, i de flesta fall under tre års tid. Från det att de skrevs in i hemsjukvården har personerna fått lämna olika sorters prover. Ett team med olika kompetenser har kartlagt bland annat deras sjukdomar, näringsintag, välmående och fysiska funktion. Det visade sig då att ett större mål mat var viktigare för det totala intaget av energi och protein än att sprida ut ätandet till många tillfällen under dygnet .
– Det gäller att få i sig så tillräckligt mycket energi. Om du inte orkar äta så stor portion mat, så måste portionen vara energi- och näringstät för att du ska få i dig tillräckligt. Man kanske också kan tänka sig en trerättersmåltid, med förrätt, huvudrätt och efterrätt, för att få så mycket energi som möjligt.
Även nattfastans betydelse har undersökts, för att se hur det totala näringsintaget påverkas.
Idag finns en rekommendation för äldreomsorgen om max elva timmar mellan sista kvällsmålet och det första som serveras på morgonen. Det blir svårt att täcka näringsbehovet genom alla måltider och mellanmål under dagen om det ska ske under färre timmar.
Men i den nya studien finns inga bevis för att nattfastans längd påverkar hur mycket näring de äldre får i sig totalt under dygnet.
– Det behöver undersökas mer. Det finns ganska lite forskning kring det, säger Stina Engelheart.
Avhandlingen visar också att det finns stora möjligheter att förbättra äldres hälsa genom en helhetssyn på födointaget. Nutritionen, alltså hur vi får i oss mat, omvandlar den till energi och tillgodogör oss näringsämnen, påverkas till exempel av sjukdomar och medicinering. Det gör att många olika yrkesgrupper behöver samarbeta i team för att få bästa möjliga resultat.
– Det saknas till viss del i vård och omsorg. När det handlar om nutrition lägger man det ofta på dietisten, och dietisten är ju egentligen bara intresserad av mat. Så då får man bara matperspektivet. För de här personerna är det så mycket som spelar in, så man måste få till ett bra samarbete i dessa frågor, säger Stina Engelheart.