– Till syvende och sist är det politiska prioriteringar i respektive kommun hur man använder sina resurser, säger civilminister Ida Karkiainen till TT, apropå chockhöjningen av matkostnaderna.
Offentliga kök över hela landet ser nu över sina råvaruinköp. Livsmedel som kyckling, mejeriprodukter, matfett, kött och kaffe, har blivit mycket dyrare. I grytorna blir det mer grönsaker och baljväxter och mindre kött.
Civilministern påpekar att det stora flertalet kommuner gjorde ett plusresultat under 2021 och många uppvisar höga överskott.
– Det bidrar ju till en ganska bra grund för kommunerna och regionerna att möta de här kostnadsökningarna som är kopplade till inflationen. Men vi följer såklart utvecklingen från departementets sida också, säger Karkiainen till TT.
Hon framhåller att regeringen har ökat de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 22,5 miljarder kronor jämfört med 2019.
284 av Sveriges kommuner gjorde plusresultat 2021 och det sammanlagda resultatet uppgick till 47 miljarder kronor. Resultatet förklaras bland annat av statliga bidrag, betydligt högre skatteintäkter än väntat och att finansiella placeringar på börsen växte rekordartat.Även för 2022 spås plusresultat för kommunerna, på 27 miljarder kronor, medan resultatet för 2023 bedöms bli 4 miljarder kronor, enligt SKR:s Ekonomirapport i maj 2022.