När Nobel kom till Hallen
På Aleris Hallen äldreboende i Solna har man en utpräglad mat- och dryckesprofil och tar stort på att fira alla högtider lite extra, så även nobelfesten. I år hade man dessutom lagt i en ytterligare växel och firade storstilat i äkta Nobelmanér.
I restaurangen på första våningen hänger guldiga ballonger och stjärngirlander i taket. Borden är vackert dukade med vita dukar och specialgjorda servetter dagen till ära, handskrivna menylappar och bordsplaceringskort i snirklig, guldig handstil. Det är nobelfest på Aleris Hallen äldreboende i Solna. För planering och servering står bland annat Aleris chef för affärsutveckling och Public Affairs Filippa Reinfeldt.
– Jag skulle vilja att vi höjer våra glas och skålar, avslutar hon sitt inledningstal och så hörs ett rungande “skål!” från de finklädda matgästerna.
På scenen tar den Alerisanställda sjukgymnasten Carl Nygren och hans vän Marika Stenlund över och spelar ett gäng Dylantolkningar för en intresserad publik.
– Några som bor här har till och med varit på Nobelfesten själv, så de har höga förväntningar på vår servering idag, säger Filippa.
Aleris är ett av Skandinaviens ledande privata vård- och omsorgsföretag med närmare 10 000 medarbetare fördelade på 450 verksamheter i Sverige, Norge och Danmark. Verksamheten de bedriver omfattar förutom äldrevård och hemtjänst även specialistvård, primärvård och diagnostik samt stöd och boende för unga och psykisk omsorg för vuxna.
För Aleris har Nobelfirandet en extra beröringspunkt till Nobelfonden med deras egen forsknings- och utvecklingsfond. Sedan starten 2013 har fonden delat ut 10 miljoner kronor till projekt som rör utveckling inom Aleris verksamhetsområden.
– Medarbetare inom Aleris kan söka medel ur den här fonden och eftersom Nobel också handlar om utveckling och innovation så känner vi att det är extra intressant och viktigt för oss att uppmärksamma den högtid som Nobel faktiskt är, säger Filippa.
Bland de boende och personalen är det fin och nära stämning. Flera håller varandra i hand, kramas, ler och skrattar. Vinkar till kända ansikten vid de andra borden. Vid ett av borden verkar det vara lite extra kärvänlig stämning och jag glider ner på en stol bredvid en äldre dam som heter Anna-Greta.
Vad tycker du om Bob Dylan?
– Åh, jag tycker mycket om honom. Men det allra bästa, det är den gamla jazzen, säger hon och slår handen bestämt i bordet.
Vad tycker du om att han vann Nobelpriset i litteratur då?
– Det tycker jag är jättebra. Men varför kommer han inte? Det undrar jag.
Vad tycker du om maten här idag?
– Jättegott, god smak och det såg fint ut också. Men jag skulle tagit vitt vin.
– Ska vi skåla så som du lärde mig Anna-Greta? frågar en ur personalen som sitter vid bordet.
– Jadå. Armen i vinkel! Ryggen rak! Såja, skål!
Och så dricker de.
– Det blir bättre och bättre, det här vinet, säger Anna-Greta.
Utanför boendets “från golv till tak”-fönster faller ett stilla snöfall som en perfekt kuliss.
– Vi uppmärksammar alla högtider eller speciella dagar. Det är jättebra nu när varenda liten sak har fått en egen dag, ostbågar eller vad det nu kan vara. Men kanske mest de klassiska våffeldagen och kanelbullen är en stark kommare, säger Karin Lagerbielke, regionchef.
Den festliga menyn för dagen inleds med en Toast Skagen till förrätt och en honung- och ingefärsglaserad fläskytterfilé med potatisgratäng till varmrätt.
– Vi kommer ha en överraskningsefterätt som några av de boende gjort i förväg tillsammans med matkreatören och kokboksförfattaren Monika Ahlberg. Det blir en liten överraskning, säger Filippa Reinfeldt.
Det är en vit chokladmoussetårta som några av de äldre fått vara med och skapa. Till desserten som är kvällens stora avslutning har Filippa lovat att det ska bli lite dynamit till, som en extra blinkning mot Nobel. Så släcks lamporna ner och isfacklor tänds på varje tårta och rullas ut i salongen. Ett susande “ooh” hörs genom lokalen.
Två timmar efter att firandet drog igång syns en del tröttglansiga ögon och när tårtorna är uppätna börjar de första äldre leta sig hemåt mot sina lägenheter.
Hur tycker du firandet blev?
– Jag tycker att det var väldigt festligt. Jag tycker att det blev väldigt vackert med tårtorna, och så goda de var. Det var också jätteroligt att Karl och Marika spelade just Dylan-låtar. Det var så roligt att se så många som hade klätt upp sig med fina pärlhalsband. Vissa har varit och lagt håret i veckan och vi har haft ett extrabesök av en manikyrist så att de har kunnat fixa naglarna. Det kändes väldigt härligt, hela den här lunchen. Vi är så nöjda med dagen, säger Filippa Reinfeldt.
Bilder i texten: Carl Lemon
Text: Linn Mauritzon