Svensk kyckling får rött ljus i WWF:s Köttguide 2021. Endast en liten andel av allt kött på den svenska marknaden får godkänt i bedömningen.
– Vi tycker att kycklingbranschen gått under radarn väldigt länge. Vi tycker att man behöver prata mer om hållbarhetsfrågan kopplat till kyckling, säger Anna Richert, matexpert på WWF, till SVT.
Men branschföreningen Svensk Fågel tycker att bedömningen är orättvis.
– Kycklingarna växer så fort så att de riskerar att få benproblem och svårt att gå, säger Anna Richert till Expressen.
Den enda kycklingen som får grönt ljus i är den KRAV-märkta.

Branschorganisationen Svensk Fågel är oense med WWF och hänvisar till egna hållbarhetsstudier som pekar på att kyckling är klimatsmart mat.
”Totalt 97 procent av våra gårdar värmer upp sina stallar med förnybar energi. Dessutom har vi värmeväxlare som sparar energi så att vi kan använda den om och om igen. Den största delen av fodret kommer från svenskt spannmål, vi har inget fiskmjöl och den soja vi använder är certifierad enligt WWF och är GMO-fritt. Och vi jobbar hela tiden med att bli ännu bättre, allt fler har exempelvis solceller på sin gård”, skriver Jenny Andersson, kycklingbonde och ordförande för Svensk Fågel, i ett pressmeddelande.

Branschorganisationen håller heller inte med WWF om att de snabbväxande raserna är ett problem.
– Som kycklingbonde med daglig kontakt med djuren vet jag att mina kycklingar mår bra. Det visar även den senaste beteendestudien som är rapporterat till Jordbruksverket, skriver Jenny Andersson.

Även det svenska nötköttet får gult ljus på djurvälfärd, eftersom en del av djuren går inomhus hela livet. Däremot får naturbetesköttet grönt ljus eftersom det bidrar både till djurvälfärd och biologisk mångfald. Svensk kyckling får sänkt betyg på grund av WWF:s skärpta kriterier för klimat och djurvälfärd och får därför rött ljus, tillsammans med bland annat sydamerikanskt nötkött och halloumi.