Höga ambitioner, svensk mat och mycket ekomat präglar måltiderna i de flesta av Sveriges kommuner. Men det finns också områden som behöver förbättras, särskilt inom hemtjänsten. Det visar den första, rikstäckande kartläggningen av den kommunala måltidsverksamheten som gjorts.
Det är Livsmedelsverket som har frågat kommunerna om olika faktorer som vittnar om kvalitet på maten som serveras i förskolor, skolor och inom äldreomsorg, samt hur medvetet kommunerna arbetar med dessa frågor. Undersökningen gör det möjligt att jämföra resultaten mellan olika kommuner och att följa utvecklingen på nationell nivå.
– Landets kommuner köper in livsmedel för nära 7 miljarder kronor varje år, så de val som görs spelar roll. De offentliga måltiderna har stora möjligheter att styra samhället i en mer hållbar riktning, säger Anna-Karin Quetel, projektledare för Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg vid Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande.
När det gäller livsmedelskvalitet har kartläggningen handlat om exempelvis ekologisk mat och klimatavtryck. Nästan alla kommuner kan ange hur stor andel ekologiska livsmedel som köps in, men endast var tredje följer upp måltidernas klimatpåverkan.
Drygt en av tre kommuner köper i stort sett enbart in nötkött och fågelkött av svenskt ursprung. Frågan är nära kopplad till regeringens mål i Livsmedelsstrategin om att öka den svenska produktionen av livsmedel och därmed självförsörjningsgraden.
– Det visar att kommunerna ställer krav på livsmedlen som köps in, säger Anna-Karin Quetel.
Andelen kommuner där all måltidspersonal i grundskolan har storköksutbildning har mer än fördubblats, från fyra till tio procent, sedan 2016. I ungefär hälften av kommunerna har mer än 80 procent av personalen i måltidsverksamheten en storköksutbildning, kockutbildning eller liknande. Idag pågår många olika initiativ för att locka ännu fler kockar till den offentliga måltidsbranschen.
Kartläggningen pekar på brister i den kommunala hemtjänsten. Där domineras måltidsstödet av levererade matlådor. Få kommuner erbjuder planerade mellanmål, matlagning i hemmet eller ledsagning till restaurang.
– Tyvärr har det inte hänt så mycket på det här området. Det är allvarligt eftersom undernäring bland äldre ofta börjar i det egna boendet. Matlådan behöver kunna kompletteras med annat måltidsstöd, som måltidsvänner, planerade mellanmål och anpassade matkassar, säger Anna-Karin Quetel.
Åtta av tio kommuner har politiskt beslutade styrdokument för måltiderna i förskola, skola och äldreomsorg. Det är en fördubbling sedan 2011. Samtidigt saknar var femte policy målsättningar kring minskad miljöpåverkan, trots att måltiderna har stor betydelse för FN:s mål om hållbar utveckling, Agenda 2030.
– Politiskt beslutade styrdokument är viktiga. De talar om vad man vill med måltiderna och skapar gemensamma mål kring hur måltiderna ska utformas och hur de ska bidra till kommunens verksamhet, säger Anna-Karin Quetel.
Men det är många kommuner som brister i uppföljningen. En regelbunden uppföljning av att verksamheterna styr mot uppsatta mål ger en viktig signal om vad som ska prioriteras och främjar utveckling.
I Livsmedelsverkets kartläggning besvarade 263 av landets 290 kommuner frågor om bland annat styrning, kompetens, kostnader, beredskap och livsmedelskvalitet i kommunalt driven måltidsverksamhet.
Livsmedelsverkets kartläggning är den första på nationell nivå som täcker in äldreomsorg, förskola och skola. Fördjupade analyser av materialet görs längre fram, till exempel av skillnader mellan stad, landsbygd och olika kommuntyper. Planen är att undersökningen upprepas vartannat eller vart tredje år.